vaknar upp under månskenet av ännu en kall pärla, rullar sakta över örsnibben. vaknar upp och vet inte om du har sovit alls. varför gråter du prinsessan? olyckligheten? var är ditt slott, ditt slott av luft du drömlikt skapat av förhoppningar och tusen timmars stjärnfall. det vet du väl du vackra varelse, att världen svämmar över av falska förhoppningar, om en förbättrad verklighet. godhet. evigheten nevigheten. så länge du kan gå på moln så länge kommer pärlor att trilla. så länge du fortsätter ramla så länge kommer tårar att rinna.
No comments:
Post a Comment